SIMBA
Den här dagen, 21 april kommer härmed att vara en riktigt sorglig dag för mig.
För ett par dagar sedan när jag var hemma med Simba så lät det som att han kräktes nere när jag satt och tittade på tv uppe.. kom ner och det fanns inget där, så det var nog luft eller något.
Igår jobbade jag på Maxi 9-19 och pappa och Simba hämtade mig när jag slutat. Vi åt middag och tittade på tv innan vi gick och la oss vid 23. 00.30 vaknade jag och pappa av en duns, det lät som att Simba ramlade ner för trappen och jag sprang upp så fort jag kunde för att se vad som hänt. Det verkade som att han hade ramlat där och blev rädd själv för han visste nog inte vad som hände. :(
Det var så himla hemskt att se honom sådär, pappa var ute och gick med honom men det blev inte bättre.
Det fanns inget annat att göra eftersom att han inte mådde bra av det alls. :(
Jag minns fortfarande den dagen då mamma och pappa åkte och hämtade dig, farmor stannade hemma med mig och Anna på Krikonvägen. Jag var 7 år gammal. Det känns så himla konstigt nu att vi ska leva utan dig när du har varit med oss i en sån stor del av mitt liv. 14 år och 5 månader senare är du bara borta.
Det kommer verkligen ta ett bra tag att vänja sig vid det här.
Vi hade en sån himla tur att få en sån fin och underbart snäll hund som kunde vara med oss så länge. Du hade ett bra liv, det vet jag.
Jag kom hem från USA för 8 dagar sedan efter att ha varit där i 13 månader, så samtidigt är jag väldigt glad att jag hann hem för att träffa dig och vara med dig, det kändes lite som att han väntade på mig. :)
Det går inte ens att tänka på dig utan att få tårar i ögonen, du var den bästa hunden man kan ha.
Jag älskar dig och kommer aldrig att glömma dig ♥
För ett par dagar sedan när jag var hemma med Simba så lät det som att han kräktes nere när jag satt och tittade på tv uppe.. kom ner och det fanns inget där, så det var nog luft eller något.
Igår jobbade jag på Maxi 9-19 och pappa och Simba hämtade mig när jag slutat. Vi åt middag och tittade på tv innan vi gick och la oss vid 23. 00.30 vaknade jag och pappa av en duns, det lät som att Simba ramlade ner för trappen och jag sprang upp så fort jag kunde för att se vad som hänt. Det verkade som att han hade ramlat där och blev rädd själv för han visste nog inte vad som hände. :(
Det var så himla hemskt att se honom sådär, pappa var ute och gick med honom men det blev inte bättre.
Det fanns inget annat att göra eftersom att han inte mådde bra av det alls. :(
Jag minns fortfarande den dagen då mamma och pappa åkte och hämtade dig, farmor stannade hemma med mig och Anna på Krikonvägen. Jag var 7 år gammal. Det känns så himla konstigt nu att vi ska leva utan dig när du har varit med oss i en sån stor del av mitt liv. 14 år och 5 månader senare är du bara borta.
Det kommer verkligen ta ett bra tag att vänja sig vid det här.
Vi hade en sån himla tur att få en sån fin och underbart snäll hund som kunde vara med oss så länge. Du hade ett bra liv, det vet jag.
Jag kom hem från USA för 8 dagar sedan efter att ha varit där i 13 månader, så samtidigt är jag väldigt glad att jag hann hem för att träffa dig och vara med dig, det kändes lite som att han väntade på mig. :)
Det går inte ens att tänka på dig utan att få tårar i ögonen, du var den bästa hunden man kan ha.
Jag älskar dig och kommer aldrig att glömma dig ♥
Kommentarer
Trackback
